#photoadaymay en fågel (Taken with instagram)
I heart the buff

Jag gillade aldrig riktigt Buffy när fyran sände serien i slutet på nittiotalet. Jag hade kollat på enstaka avsnitt, men tyckte mest att det verkade korkat, med en blond tjej i korta klänningar och vampyrer i fula masker; och varför hängde de med den där gamla gubben på biblioteket?
Men senare när jag var äldre och klokare gav jag av någon anledning Buffy en andra chans och då såg jag något helt annat. Det var som att jag tidigare bara sett strukturen och sedan plötsligt öppnades djupet. Det är väldigt svårt för mig att förklara hur och varför jag älskar Buffy utan att spoila hela serien och jag är inget stort fan av spoilers. Men jag tänker på något författaren Mats Strandberg sa på radion här om dagen angående karaktärerna i Buffy: att en karaktär som vid första anblick verkar vara platt och stereotypisk sakta men säkert lyfts till ett helt annat plan, en mycket högre nivå.
Lite så tycker jag att hela serien är, att den vid första anblick kan verka lite platt, ologisk och stereotypisk, men när en väl följer den, när en sett ett antal avsnitt eller kanske till och med ett antal säsonger beroende på hur svårflörtad en är, så lyfter plötsligt serien till en helt annan nivå, långt ifrån stereotypisk, långt ifrån svart eller vitt, långt ifrån platt. Jag avundas de som ännu inte upptäckt detta fantastiska lilla universum som kallas Sunnydale. Vi slänger in en lista:
10 orsaker att älska Buffy
1. För att den leker med olika genrer, nej förlåt, med i princip alla genrer som finns. Allt från sentimental romantisk komedi till svår Ingemar Bergmandödsångest; från David Lynchvrickat labyrinthspringande till töntig actionrulle och B-skräckfilm med en twist, och att den twisten är att den blonda tjejen med det korkade namnet som springer in i en mörk gränd, inte blir jagad utan jagar.
2. För att dialogen är rolig och smart och sarkastisk och för att karaktärerna inte står still utan utvecklas och förändras.
3. Säsong fem & sex som är två helgjutna fina, roliga, deprimerande och hjärtbrytande säsonger. Har en inte sett säsong fem och sex så har en ingenting att säga om Buffy.
4. Spike
5. För att den alltid står på de ungas sida, för att Buffy bryter mot reglerna hela tiden och alltid är kritisk mot de stora institutionerna som vill styra över hennes liv.
6. B-filmseffekterna och alla apokalyptiska metaforer.
7. Manusförfattarna; bland andra Jane Espenson, Marti Noxon, David Fury och naturligtvis upphovsmannen Joss Whedon och att Marti Noxon och David Fury ställde upp i varsin statistroll i avsnittet Once more with feeling.
8. För att de flesta kärleksrelationerna går åt helvete på ett eller annat sätt och att det alltid är vänskapen som i slutändan räknas.
9. De dolda hintarna om kommande säsonger som en inte fattar förrän andra omtittningen eller om en har bra minne eller om en har läst på internet.
10. För att SPOILER. SPOILER. SPOILER. SPOILER. Sorry. Go find out